Blåaste Blått !!!

Finns det någon annan blomma som är mer lysande blå än Stor Blå Bergvallmo, Meconopsis grandis???



Denna frösåddes för två år sen och blommar alltså för första gången i år.
Och ja - jag vet att man inte ska låta den gå i blom första gången den sätter knopp, utan kraften ska gå till plantan. Men nu har jag flera plantor, så jag kan unna mej denna vackra skapelse i år.

Till saken hör också att en annan planta skulle börja blomma för nån vecka sen, och jag såg precis färgen när den höll på att slå ut på morgonen.
När jag kom hem på kvällen skulle jag gå ut och titta på den......ja, då var den puts väck...bara en halv stängel kvar.

Första tanken gick faktiskt till pojkarna - förlåt mej !!!- för ibland vet man inte vad dom har för sej när dom får tag på en pinne eller liknande.

Nu var det tack och lov inte dom utan det var så att det hade blåst halv storm på dagen och den hade helt enkelt knäckts och låg mellan andra blommor på marken. Den hade ju en rätt imponerande höjd på ca 1 m.
Så det där med att inte låta den gå i blom, eller rättare sagt sätta frö, det löste sej automatiskt med just den plantan....

Jag har tidigare bara haft frösådda plantor av Meconopsis betonicifolia, och de har varit betydligt blaskigare i färgen och inte mer än hälften så höga som denna M. grandis.




Nu ska jag låta denna planta sätta frö så att jag kan så den till nästa år, så att det blir ännu fler plantor. Hoppas på bra groning så kanske det även räcker till försäljning...

En nackdel har den dock genom att den är lite svårplacerad - just på grund av färgen - men till vackra plantor finns det alltid plats....... oavsett om det finns grannar som passar till eller inte....

Ha en bra dag / Elinore

Överlevare!!!

Jag är särskilt stolt över två plantor som jag har lyckats få att överleva denna vintern...
...eller stolt kanske jag inte ska säga, men jag är iallafall väldigt glad över att dom har lyckats överleva här i min trädgård, med eller utan min förtjänst.

Den ena är en....


....Physoplexis comosa, som jag blev helt såld på när jag såg den på bild för något år sen på Larz Danielssons postorderplantskola - Spezialplant.
Det blev en sån där måste ha planta - även om jag visste att den kanske bara skulle "dansa en sommar". Nu dansar den sommar nummer två och jag är lycklig över det....
....även om jag i princip får ligga på knä för att riktigt njuta av den, för någon stor växt är den inte - men jag kryper så gärna för skönheter:)


Den andra är en.....

..... Cypripedium reginae - Drottningsko.

Äntligen tog jag mod till mej förra året och investerade i en orkide. Billig var den ju inte precis, även om just denna hade ett överkomligt pris !!!!

Lycka när den överlevde vintern, och blommar med tre underbara blommor nu.

Kolla det underbara hjärtat i mitten!!!!


Jag tycker väldigt mycket om mitt lilla alpinland - eller stenparti, kan man ju faktiskt kalla det också.....
...där bla Physoplexisen bor - men där finns även lite andra roligheter som blommar nu.



Denna Penstemon hirsuta pygmaea blommar nåt helt fantastiskt, och jag har äntligen hittat rätt plats för henne - efter en del omflyttningar - för så vacker som nu har hon aldrig varit!!!

Jag tycker hon är underbar med sina krinolinkjolar i ljust lila och vitt. En rätt blygsam madam i vanliga fall, men nu visar hon sitt bästa jag.....


Lewisia rediviva gör heller inte så stort väsen av sej den största delen av året, då hon vid långa perioder försvinner ner i underjorden. Men NU blommar hon med stora lysande rosa blommor i marknivå....men endast dagtid, för hon blir trött ganska tidigt på kvällen och sluter sej, för att nästa dag vakna och veckla ut sina kronblad.


En tredje mycket vacker blomma som passar i stenparitet är nejlikan. Denna Dianthus la bourboule albus, en kritvit liten kuddnejlika, tycker jag bara är så vansinnigt söt.... för att inte tala om doften....

När dottern skulle gå och lägga sej ikväll - ja det blev kväll innan detta inlägg avslutades - så passade jag på att fotografera från hennes rum på ovanvåningen.

Jag avslutar dagen med att visa utsikten mot sjön....


....och stora rabatten med sina gångar...


En riktigt go start på veckan önskar jag er alla!!!!

Psst - klicka gärna upp bilderna om ni vill se större bilder....

Test!!!!

Förra inlägget tog tre dar (!!!!) att skicka. Fungerade först när jag skickade från jobbets dator. Jag uppdaterade gamla Internet Explorer till nya IE 9. Det verkar inte som om blogger gillade den versionen.....
Detta får bli ett test på om den nya webbläsaren fungerar bättre.

Jag är tillbaka...tror jag!!!

Hej alla bloggvänner!!!!

Det här blev ett väldigt långt blogguppehåll av flera olika anledningar. Den största är nog att jag har jobbat lite för mycket för mitt eget tycke, och när familjen och trädgården fått sitt så har inte orken räckt till bloggen. Jag som gärna sitter sent om kvällarna och skriver och surfar runt i cybervärlden, har stupat i säng vid tio-halv elva snåret - totalt dödstrött.....

Det är ju så med mej att jag har lite för svårt att tacka nej när någon frågar om jag kan jobba. ( Idiotisk egenskap igentligen !!!)

Affären är ju helt OK för där har jag fasta tider, men sen är det övrigt, med städning, fönsterputsning, trädgårdsarbete mm BORTA som tär, när jag nu egentligen hade behövt vara HEMMA och göra dom sakerna....men utan betalning då tyvärr :)
Rent hus hemma och en "perfekt" trädgård = noll lön... och DET är ju en klar nackdel.
Jag och familjen får väl vandra omkring i vår egen röra, så länge vi inte störs för mycket av den, och istället ha lite pengar på kontot.... så länge de nu stannar där - det brukar inte bli så särskilt länge...:)!!!!

Dagen idag har jag faktiskt ägnat åt att försöka rensa upp i detta katastrofområde till hem!!! Men suget ut var väääldigt stort....och jag är ganska stolt över att jag faktiskt lyckades häva lusten att bara strunta i huset och gå ut i trädgården stället!!!!


---------

Vad skönt det ska bli med en långhelg nästa helg. Hoppas vädret håller som det lovade på den vädersida som jag brukar följa, för då blir det trädgårdsarbete för hela slanten.

Jag har lyckats något så när med att kruka upp plantor till försäljning. Det kommer en trädgårdsförening hit den 9 juni för trädgårdsvisning och för att handla perenner.
Då är det ju en fördel om jag har lite att sälja kan man ju tycka!!! :)
Men....allt detta krukande tar ju så vansinnigt mycket tid...som jag inte har så gott om i år tycks det...hehe...

Jag tycker det börjar se ganska välfyllt ut i pallkragarna och jag tror nog att jag hinner kruka lite till småttingar som inte är så känsliga med att sloka, så det ska nog gå vägen i år också.

Det är så himla mycket som har blommat nu och som jag inte har haft tid att titta på så mycket som jag velat, så det är tur att jag och kameran tar en trädgårdstur ibland och försöker dokumentera.
Jag får väl sitta i vinter och njuta av de bilder som bli bra, nackdelen är ju att man inte känner dofterna då.

---------------

En trädgårdspromenad i skymningen, när de vita blommorna är det sista man ser...upplevelsen av kvällens fuktiga dofter och de vilda djurens läten i närheten - rävens skri , rådjurens skällande, gräsänderna i sjön, en ugglas hoande och morkullans drag. Kvällens stillhet efter dagens jäkt - det är sinnesfrid av stora mått. Då mår jag så bra, och jag fylls med kraft för att möta en ny dag....

Första arbetsdagen för våren!!!

Idag var den första dagen för året med riktigt trädgårdsarbete!

Jag och barnen var i Växjö och shoppade hela dan igår så det var först idag som jag kom till skott att gå ut. Tyvärr hann vi inte besöka några blomsteraffärer innan stängningsdax, utan det var i första hand vårskor och vårkläder till barnen som gällde.
Hög tid för gympadojor nu! Äntligen !!!!

Idag har det alltså stått räfsning på agendan så mycket det har gått, och emellanåt spaning i rabatterna efter vårtecken.
I höstas så jobbade jag lite för mycket (bla med lövräfsning !!!) så jag fixade inte att räfsa upp lövet här hemma. Med två stora lönnar och en del andra träd i trädgården så blir det en hel del löv.
Nu ska det äntligen bort, bort, bort.... Skönt!!!!!!

Det här är en del av vad som syns i trädgården just nu.

Alla bilderna är inte tagna i år men det ser likadant ut nu också.



Julrosorna har visst kommit en bra bit på väg......


... och vintergäcken är i full gång....


...backsippornas ulliga blad skyddar de rara knopparna för kylan... verkar det som iallafall.


Blåsipporna har inte kommit så här långt, men jag har grävt fram dom under ett lager med löv så nu finns det chans att det börjar hända något med dom snart.


Krokusknopparna står som spön i backen....men har inte börjat visa färg ännu.

På de flesta ställena är det fortfarande tjäle, så det är inte att tänka på att börja gräva än....men snart...



Denna första härliga - men kalla - trädgårdsdag slutade däremot lite mindre trevligt.

Från att ha varit en totalt mentalt avkopplad trädgårdstok, till att förvandlas till en mamma arg som en hel bisvärm, tog nog ungefär en halv minut.
Jag har två sköna pojkar som är väääldigt påhittiga ibland. Elin ropade att hon behövde hjälp ..... med vad, undrade jag???
Jo, då hade killarna varit vid gödselplattan och hoppat i....KOPISS !!!!

Båda två dyngsura upp över knäna!!! Termobyxor, byxor, strumpor och stövlarna fulla med piss...även inuti stövlarna alltså.
När sådant här händer slår det fullständigt slint hos mej och jag blir totalt vansinnig!!!!
Hur kan dom vara så dj....a korkade att dom utsätter sej för den stanken frivilligt????
Båda ungarna skalades av kläderna in på kalsongerna innan dom fick gå in. Raka vägen in i duschen och kläderna direkt i tvättmaskinen.
Sen har dom haft en mamma som varit på dåligt humör hela kvällen - och är så fortfarande föresten!

Vi får väl se hur högt dom står i kurs i morgon bitti!!!

Studiedag för ungarna och ledig dag för mej bådar iallafall gott för en ny trädgårdsdag i morgon....

Hoppas jag!!!

Tårtkalas!

Helgen har gått i ett rasande tempo...som vanligt.
Vi skulle ju fira den där nyblivna 5 åringen med ett familjekalas.
Trevligt, trevligt att umgås, men helgen gick till att städa, städa, och baka, baka.

Det är olika hur man firar födelsedag i alla familjer, men vi lägger inte alltid ner så mycket krut på någons födelsedag. Dock så brukar barnen få önska sej precis vilken tårta dom vill ha....och så ska jag försöka uppfylla deras önskningar.

Jag tycker nämnligen det är jätteroligt att göra tårtor, men det är inte alltid så lätta önskemål som kommer fram.

Killarna har fått dille på ormtårtor och det är ju relativt enkelt.
Det svåraste var nog att göra en Mumintårta.


Detta är gårdagens tårta som blev lite cool, med huggorm runt tårtan och tre grå marsipanrosor på. Dom rosorna är väl det närmaste trädgård som det kommer i detta inlägget :) Klicka upp bilden så syns ormhuvudet bättre.



Detta var den första ormtårtan jag gjorde till Viktors treårskalas.


...och detta var den som blev till hans sexårskalas.
Där var en draktårta imellan men den måste jag ha missat att ta kort på för jag hittar inget.


Viktor skulle ha en Spidermantårta på sitt 5 årskalas, och detta är min varitant.

Jag har bilder till en hel tårtparad, men det blir inte fler här idag.

Jag ska nog gå och ta en överbliven bit tårta nu, och dra iväg till jobbet om en stund.

Ha det gott alla // Elinore

En doft av VÅR

Idag var det första dagen med vårdoft.

Jag har sniffat i luften i flera dagar när jag varit ute, bara för att konstatera att det fortfarande luktar vinter, dvs inte nåt särskilt.

Men idag luktade det fuktig jord och spirande liv....alltså ännu ett steg närmare målsnöret framme vid VÅREN.




Jag fuskar faktiskt med en härlig bild på en solgul vintergäck, som är från förra våren. Jag var precis på väg att fota årets första vintergäck när mellansonen satte foten rakt på den och kvaddade den.
I ilska... antingen för någonting jag hade gjort - eller något jag INTE hade gjort - inte alltid så lätt att veta vilket!
Det var ingen mening med att hetsa upp sej över det, för jag vet att det kommer fler...ganska många fler.

Andra stora saker har inträffat här också!!!

Manfred fyllde nämnligen 5 år i måndags.
Han är ingen liten kille längre utan JÄTTESTOR.... och tuff enligt honom själv :)

Men det var en väldigt ledsen liten kille som åkte iväg till dagis i måndags morse.
Hur kunde vi vara så taskiga och skicka honom till dagis på hans födelsedag, det hade han svårt att förstå.
Stackars liten, då skar det i mammahjärtat att lämna iväg honom.
Vi firade lite extra i söndags då vi hade en härlig familjedag med bla skridskoåkning, isfiske och korvgrillning, för jag visste att det skulle bli svårt på måndagen.
På det hela blev han nog väldigt nöjd för han fick vad han önskade sej ( träsvärd och påslakanset med spöken) samt en ny cykel som han blev väldigt överraskad och otroligt glad över.

Jag kommer aldrig att glömma hans födelse för det blev en rätt tuff upplevelse.

Själva förlossningen gick jättebra, men två-tre timmar efteråt fick jag influensa med hög feber. Ingvar åkte naturligtvis hem till dom andra barnen som mormor passade och hämtade farmor som skulle hjälpa till när mormor skulle iväg och jobba.

Jag hamnade på isolering först i Ljungby där Manfred föddes och sen i Växjö dit jag förflyttades. Helt ensam med nyfödd bebis - förutom snabba inlämningar med mat osv, med personal i full skyddsmundering - så kände jag mej ganska ynklig. Jag kunde med nöd och näppe tigga mej till alvedon och näsdroppar, det var inget som var självklart där inte.

Ingvar drabbades naturligtvis också och hannt inte mer än hem förrän han blev sjuk.
Jag blev hemskickad efter tre dar när allt verkade vara OK med M, men ingen kunde hämta mej för nu hade mormor också blivit dålig, och farmor är utan körkort.
Inte kul att åka sjukbil hem med nyfödd bebis i lånad overall och bilstol, och knappt kunde jag gå själv heller.

Efter en dag hemma så trillade farmor dit också!

Det blev alltså jag som bland en hel del annat fick ge mej ut i vedhögen och hämta in ved och elda, för kallt var det naturligtvis också!!!!
Att ha världens hosta och vara nyförlöst är inte det det allra roligaste, och att kastas in i vardagssysslorna med mat och omsorgen om de andra barnen, och sedan ovanpå allt ha en sjuk svärmor boende här i 10(!!!) dagar blev nästan bara för mycket.

Tyvärr förtog den första tidens turbulens här den riktiga glädjen i att ha fått en ny liten underbar bebis, men det ordnade sej så småningom det med.

Men som sagt, jag lär aldrig glömma den tiden iallafall!


Ha det gott, igelkott!!