Välkommen till min lilla plätt på jorden!
En högt älskad plats i ständig förvandling.

söndag 9 maj 2010

Grönsaksodling och Vattenkannefynd

De första åren som jag bodde här så odlade jag grönsaker på friland. Jag "ärvde" så att säga landet av min svärmor, men det funkade inte som jag ville riktigt.

Jag fick visserligen hemskt fina grönsaker, MEN allt ogräs överallt höll på att göra mej tokig. Så för att behålla sinnesfriden så slutade jag med grönsaker och satte perenner på hela biten.... till min svärmors stora förtret. Det är ju det som går att äta som är det viktigaste och som går först, det som odlas till lyst kommer sen...
Men det blev mycket roligare att rensa ogräs bland blommorna, av någon konstig anledning...



Nu har jag så äntligen gjort iordning den nya platsen färdigt, som ska bli till den otrooligt stora grönsaksodlingen som vi ska ha här på Lindön....

Skämt åsido, så har jag åtta pallkragar som rymmer det mesta som vi behöver i sommar.


Från att för några år sen varit anti till grönsaksodling, så har jag blivit pallkragefrälst...
Vilken skillnad på att odla i pallkrage jämfört med frilandsodling!!!

Det är jag ju visserligen inte den första som har kommit på, men det blev ändå en Aha-upplevelse förra året när jag började så smått, bara för att barnen ville ha lite grönsaker, och jag motvilligt gav med mej.


Nu hade jag sån tur att jag hade tillgång till en skapligt multnad hög med koskit och ensilagerester som jag började använda då...
Nästan fylla pallkragen med den blandningen och sen bara en säck "köpejord" att så i.

Milde tid vad det växte......och det gav ju blodad tand till i år, med att så ännu mer.
Så nu fick det bli fler pallkragar, totalt nio, en med jordgubbar och resten grönt...och rött...och gult.
Beställde en del roliga fröer hos Lindbloms Frö. Nu samsas bla. olika sallader, sockerärtor, rödbetor, störbönor, squash, morötter, röd mangold, lök mm i mina odlingslådor. Nu är det bara att hoppas att skörden blir bra.
Med markduk och bark i gången så blir det inte så mycket ogräsrensning heller utan det sköter sej rätt bra själv.

OCH....svärmor är glad för att jag odlar ätbart igen, förutom då att jag får bättre grönsaker än henne, igen....

För tillfället är en pallkrage lite barnkammare till perenner jag inte vet vart ska hamna, men där ska sättas vaxbönor bara det blir lite varmare.

------------------------

Nu är det ju så att man är en lite konstig typ....

"Ingen nyhet" skulle nog en del av mina vänner säga.....
men jag tillbringade en del av min lördagskväll med att ligga på alla fyra och rensa kvickrot från en del av min koskitshög....

Dottern hade en kompis här, och när jag sa vad jag gjorde så stirrade hon på mej som om jag var dum på allvar som låg och grävde med bara händerna i skiten. Till saken hör att mannen min hade kört ett lass med färsk koskit till hennes mormors potatisland, och det luktade fullständigt vidrigt enligt F.

När jag bad henne lukta på min koskit, så skakade hon bestämt på huvudet och såg väldigt skeptisk ut. Men denna högen har legat i något år och det mesta är sådär härlig mylla som bara rinner genom fingrarna, och man riktigt känner hur mycket liv och näring det finns i detta.
Plus kvickrot, vilket var en av anledningarna till varför jag fick så mycket på en gång.

Ingvar ville nämnligen inte sprida ut det på sin egen vall.....då tyckte han det var mycket bättre att jag rensade upp det och använde det i trädgården i stället....om det nu skulle vara så mycket bättre!!
Jaja, jag har kvickrot lite överallt ändå så jag kan väl rensa bort ännu lite till...
-------------------


Idag har jag och två kompisar varit på lite shoppingutflykt. En del gick naturligtvis i trädgårdens tecken, bla med inköp av ettårsblommor som jag igentligen tycker är för tidigt att sätta ut med tanke på kylan.

Men det blev även ett besök i butiken Annalunda Ting i Tingsryd. Den här vattenkanna blev ett mycket lyckat inköp därifrån, för en sådan har stått på önskelistan ganska länge. Jag snubblade öven en på en antikloppis förra året men köpte den inte och det har jag ångrat ända tills idag....

Det roliga var att vi konstaterade att Annie på Annalunda var här förra året och köpte växter av mej, utan att jag hade en aning om vem hon var då... Världen är liten ibland.
Jag blev helt sjuk av massor av prylar som hon sålde, både gammalt och nytt, och det blir helt garanterat fler besök hos henne.

Nog för idag....Hoppas verkligen att vårvärmen kommer snart så att det blir skönt att vara ute utan långkalsonger......

1 kommentar:

  1. Vad duktig du är! ger sommaren något tillfälle så skulle jag gärna vilja besöka din trädgård om jag får?
    Jag har aldrig heller varit så mycket för det här med grönsaksodling. men man kanske ändrar sig, vem vet.
    Har förrestn en kompis som har gjort nåt trevligt med sina pallkragar...hon har liksom tryckt ihop dom lite och sedan satt ihop dom så dom bildar en stjärna och sen har hon perenner i den, mycket trevligt faktiskt, ska kanske prova själv nån gång.
    kram mia

    SvaraRadera